lördag 27 februari 2010

Orgelmusik på lördagen

Vi har varit och lyssnat på orgelmusiken i
Västerås Domkyka. Varje lördag kl. 12 är det
en halv timmes orgelmusik.
Idag var det bland annat musik av
Franz Liszt - preludium & fuga B-A-C-H.


Uppfylld av musiken stannade jag kvar och tände ljus
och satt en stund och mediterade.
Tänkte på min son. mina föräldrar och vänner som inte
längre är med mig på denna jord.
Jag tror på ett evigt liv och att vi en dag skall mötas igen.
Det måste bara vara så - känner det när jag sitter ensam
med mina tankar.

Västerås Domkyrka har tre stjärnor i Guide Michelin.
Det innebär att katedralen är värd en egen resa enligt guiden.
Vill du veta mer om Västerås Domkyrka:

fredag 26 februari 2010

Allting är vitt,vitt.vitt!

COW = Curt Oscar Wallerud
har en aktuell teckning i VLT varje dag.
Jag älskar hans teckningar.
Vad förargligt om man skottade fram fel bil.
Den här bilden tog jag i morse genom balkongrutan.
Vi har inte skottat balkongen, lite svårt att komma ut.
Nu är det 1 grad plus så snöskyffeln ska tas fram,
den ligger i bilen.
Inget mer inlägg om vinter och snö hos mig,
men ni som har sportlov och åker skidor har väl något
trevligt att berätta.
Ha en bra och trevlig helg vad ni än hittar på.
Här ska städas och spelas kort.

onsdag 24 februari 2010

Ett år har gått - är kvar i bloggvärlden!

POLARGREVINNANS FÖRSTA INLÄGG.
Här står hon, min
kära husvagn
Polar 543!
Hon står i ett
litet skogsbryn
i Uppland och
får inte komma
ut på vägarna
förutom när
det är dags för
besiktning eller
service. Här
kopplar jag av
med mina barnbarn, när jag inte är ute och reser jorden runt
eller spelar bridge med "lilla gubben".
Välkomna till min nya blogg.
Vi ses/Polargrevinnan.

Min första blogg la jag in den 24 februari 2009 kl 1.36.

Ett år har gått. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva 152 inlägg,
och det har blivit åtskilliga kommentarer.
Tack alla som har läst och fortfarande läser min blogg.
http://oumberligating.blogspot.com/
http://pockethexorna.blogspot.com/
http://spadermadame.blogspot.com/
http://sunhappines.blogspot.com/
http://wwwtantbruncom.blogspot.com/
Ni var först med kommentarer och gör det fortfarande.
5 st bloggar som till innehåll och "utseende" är så olika,
just olikheterna gör bloggandet spännande. Ni som inte läst
0vanstående bloggar - gör det - de är verkligen personliga.

Nu får jag se om det kommer något nytt jubileum om ett år.
Jag tror inte det, men å andra sidan trodde jag inte på att
jag skulle blogga ett helt år. Jag ville bara "pröva på" och på
den vägen är det.

måndag 22 februari 2010

Förkyld - ett normalt obehag??

Attjo - förkylt! Jag behöver inte beskriva hur det är - ni vet.
På en skala 1 -10 är jag nog 7, så det kunde vara värre.
Herrn, som alltid är omtänksam, undrade om han skulle
köpa något på Apoteket, något som kunde lindra.

Va, då lindra - i Läkartidningen läste jag att det är
friskt att vara förkyld. Apoteket vill tjäna pengar
på ett normalt obehag.
Anders Åkvist, leg.läkare var skribenten.
Alltså - Apoteket skall inte dra nytta av min förkylning.


För en tid sedan ombads Aftonbladets läsare skicka in sina
bästa råd vid förkylning. 160 mail fick de.
VITLÖK, VITLÖK och åter VITLÖK var bästa botemedlet,
sedan kom sprit, annan vätska och naturmedel.


Idag har jag ätit apelsiner, hackad vitlök, svalt två alvedon,
sugit på strepsils och druckit flera koppar te med honung i.
Jag har några echinacea, som är kvar sen förra årets
förkylning, de kan inte göra någon skada.
Jag är inte sämre, än att jag kan sitta vid datorn, bara jag inte
tittar ner - då vill huvét sprängas.
Det bästa botemedlet mot förkylning tror jag är
varmare breddgrader. I alla fall är det trevligare än massor
med snö och 15 grader kallt, och vitlök kan jag vara utan.
Jag vill leva i nuet, men titta i resekataloger och längta bort,
kan väl vara tillåtet i alla fall när man är förkyld.



Det blir inte så dumt att kura ihop sig vid den nya teven.
Vi har massor med kanaler till den 31 mars, då ska vi välja
8 extra kanaler som inte ligger i grundutbudet.
Jag tittade en stund i dag på en kanal som bara sänder
historiska program, det gillar jag.



Herrn är borta och spelar bridge ikväll. Jag har fått
undervisning hur jag ska - sätta på teven - sätta på
ljudanläggningen och sätta på en box, som gör att allt
fungerar. När installationen är färdig skall det bara behövas
två fjärrkontroller - en som öppnar anläggningen och en som
allt kan reglaras med. Tack o lov!
Jag har gett mig attan på att jag skall lära mig ALLT.
Vi är mycket musikintresserade och jag längtar till att
lägga mig i soffan och njuta av fina inspelningar.
Nu ska jag inte vara bekväm och överlåta allt till herrn,
han är inte alltid till hands.


Det känns inte som alla medikamenter har gjort någon nytta.
Inte ens vitlöken. Bra att herrn är borta i kväll - för honom.
Vitlök skall ju vara bäst.
Men en skvätt av min fina rom, kanske inte skulle vara så dumt.
Har inte öppnat den ännu, är en julklapp av äldsta sonen.
Jag är inte så mycket för starksprit - ingen regel utan
undantag - rom och gärna en skvätt i tekoppen.

Nu går jag och kokar en kopp te och slåss med fjärkontrollerna.
Hoppas ni får en bra och fin vecka och kära bloggvänner,
NJUT AV NUET DET GÅR INTE I REPRIS.

lördag 20 februari 2010

Wabi sabi

Wabi sabi, vad är detta?
Det låter som en mystisk trollformel.
Inte alls, det är en inredningsfilosofi i tiden, har jag läst.
Wabi sabi betyder ödmjuk skönhet och är en
zenbuddhistisk livsfilosofi som går ut på att inreda
personligt och tillåtande på ett hållbart sätt.

I ett Wabi sabi-hem finns bara sådant som man tycker om,
använder och vårdar.

Varje föremål ska ha en historia att berätta.
Utvalda minnesföremål och kanske arvegods med nostalgi,
får sin egen plats och ger dig den känsla som Wabi sabi
går ut på.
























Jag har aldrig tänkt på om mitt hem har någon speciell
inredningsstil.
Vad heter det om man har Carl Malmstens möbler
och rödlakans mattor, eller pösiga soffor och orientaliska mattor?
Nu vet jag i alla fall att en liten del av hemmet är inrett i
wabi sabi-stil - om jag går på beskrivningen av stilen.
Stilen förespråkar stenar, sand, kvistar och mycket naturmaterial.
Finns här hemma också men inte på ett och samma ställe.
Antagligen fel - jag har tittatinredningssajter.
Det är bara att konstatera att ett hem ska vara så man
trivs- vad det sen heter, det struntar jag i.
Vad lärorikt det är att blogga, nu vet jag och kanske ni också
vad Wabi sabi är.
Det är lördagskväll och herrn lagar middagen -
hällefilè med vitvinssås, räkor och pressad potatis.
Ute snöar det, har det gjort hela dagen men det är
bara 13 minus. Skönt att slippa gå ut, här blir det
TV kväll, den nya är installerad. Det känns som om skidbacken
är inne i rummet - alltså är det storbild.

söndag 14 februari 2010

Än så är det långt till vår!

Jag tål inte se min TV-bild med Simpson när jag slår på datorn.
Bort med honom och fram med våraningen.
För det har det varit idag. Solen har stålat, det droppar från
taken, det är riktig dagsmeja.
Jag skulle ju bloggpausa tills allt var i ordning här hemma.
Kartong med teven och 2 andra stora kartonger (tillbehör)
står och väntar på montering.
Nedmonterade hyllor och kassar med böcker - allt skall bort.
Och på tisdag skall det läggas in nytt köksgolv.
Rörigt värre!
Och jag går och drömmer om våren och nynnar
Zackarias Topelius Videung. Bilden ovan är Elsa Beskovs.
Sov du lilla videung
än så är det vinter.
Än så sova björk och ljung,
ros och hyacinter.
Än så är det långt till vår,
innan rönn i blomma står.
Sov du lilla vide än så är det vinter.
Sänder er alla en hjärtehälsning.
Jag har ätit alldeles för många chokladhjärtan.
Valentin`s Day, förlåtligt tycker jag.


torsdag 11 februari 2010

TV-Köp

Vi har bestämt oss för att köpa ny TV.
Jag är teknisk idiot och överlämnar allt ansvar till
herrn. Några synpunkter har jag:
LJUDET ska vara perfekt
Uttag för USB-minne skall finnas (OBS åtkomligt)
Lite bokhylla måste vara kvar, alltså ingen Värsting,
alltså lite lagom.


USB-minne är en tråkig tingest, men den här är i alla fall röd

Men det finns roligare, i alla kulörer och
dinosaurien är ju gullig.
Kanske hittar jag någon häftigare.
USB-minnet bestämmer jag, teven bestämmer herrn.
Jag lämnar inte över hela ansvaret på honom.











Nu har vi plockat sönder bokhyllan, inte tillräckligt..
Lite mer plats måste det bli.


Men var gör vi av alla böckerna. Jag har "grovsorterat" dem.
De här tio kassarna med böcker kommer vi inte att läsa en
gång till. Röda Korset tar emot böcker och säljer dem för
10-15 kronor st. Bra att veta att böckerna kommer till nytta
i dubbel bemärkelse. Vi ska inte köpa några böcker har vi
bestämt, det finns ju bibliotek och en och annan pocket kostar
jag nog på mig.

Det blir inget bloggande förrän nya teven är på plats och
vardagsrummet inte ser ut som om vi ska flytta.
Ha det så bra alla bloggvänner. På återseende!
När ??????.

tisdag 9 februari 2010

Konst - antikmässa.

Sonen Stockholmaren ringde i lördagskväll och undrade
om jag var deppig eller i någon kris.
Jag var som ett frågetecken.
Jo, han tyckte att innehållet i mina bloggar var lite dystra.
Det var kanske inga roligheter jag skrev om, det var lite om
för i tiden, men de hade inget med min sinnesstämning att göra.


Riktig glad var jag i lördags eftermiddag.
Jag var på Konst och Antikmässa.
Och titta vad jag fann, en litografi av


Mer info om LARS HUCK HULTGREN»

Jag har två av hans verk över min säng, men de ingår i en svit
om tre stycken. Nu har jag dem komplett, det har tagit några år.
Nu sitter den till höger och jag ser den när jag kommer in i rummet.

KÄRLEKEN DRÖMMER
OCH AVUNDEN VAKAR


MED GULDETS GLANS
OCH FJÄRILENS FLYKT.

ÖVERLYCKAN DEN SKÖNA.

Det här är de tre namnen på tavlorna.
Vilket tillhör vilken?
Något att grunna över.






SOLRELIEF PÅ VÄGGEN,

så heter den här skapelsen och finns i T-banan i Stockholm,
Thorildsplan, jag tror Huck gjorde den 1975.
Det är roligt att gå på mässor eller loppis när man
letar efter någon speciell sak.
Men jag gillar inte att man tar entré, det är ju meningen
att man ska köpa saker. Jag skulle gärna gått tillbaks på
söndagen en stund, det var mycket att titta på,
men hade ingen lust att betala entré igen.


lördag 6 februari 2010

Barn - fattiga och mobbade!

Jag läste en artikel om att vi i Sverige har många barn som växer upp i familjer som klassas som fattiga. Det finns siffror och statistik på detta men det är ointressant. Varje barn som i skolan inte kan följa med på utflykter för att de saknar utrustning eller som blir retade för att de har fel kläder (barnbidraget går åt till mat), ja, listan kan bli lång. Dessa barn känner sig utanför och det skapar problem för dem i skolan
Stora massan barn har det bra och just därför märks de som inte har det.

Jag var 10 år och vi hade flyttatt till stan. Far vill inte "tjäna andra" och hade ett litet trädgårdsmästeri. Odlade grönsker och blommor som såldes på torget. Det var krigstid och kuponger på kött men inte på kaniner och höns, så uppfödning av dessa gav inkomster.
Vi hade det bra tills en dag Far blev sjuk. Vi barn märkte att vi inte hade pengar. Jag fick inte gå på kalas för Mor hade inte råd att köpa någon present. Mina skor var för små och gjorde ont, men jag fick inga nya.
Detta var nytt för mig och jag funderade mycket över att inte ha pengar.
Till jul hade jag alltid fått en ny klänning. Mor var duktig att sy, men tyg kostade pengar.
Det fanns något socialt för fattiga där man kunde få kläder Mor tog mig till (jag kommer inte ihåg vad det hette) och där tog man mått på mig och jag fick välja mellan 3 tyger och om en vecka hämtade vi klänningen + ett par gummistövlar som visst skänktes av Tretorns Gummiabrik

Det var julavslutning i skolan och jag var glad åt min klänning. En flicka till hade en likadan klänning. Hon hette Elin och var retad för sina konstiga kläder och för att hon luktade illa. Jag var säkert med i de retsammas skara. Idag säger vi MOBBING.
En flicka påpekade högljutt att jag och Elin hade lika klänningar och min bästa kompis frågade om vi var fattiga eftersom jag hade en sådan klänning. På rasten fick jag inte vara med att hoppa rep och flickorna tittade på mig och skrattade och det upprepades nästa rast. Då rusade jag stortjutande hem. Jag förstod inget. Far hade kommit hem från sjukhuset och undrade vad som stod på. Han blev rasande när han fick se och höra om klänningen. Han skrek åt Mor att hans ungar skulle inte se ut som fattighjon. Bränn upp den djävla trasan, skrek han. Mor räddade den. Hon försökte förklara hur det var att inte ha pengar och att det inte var någon skam att ta emot hjälp. Hur skulle jag kunna tro på henne - i skolan ville inte kompisarna veta av mig.

Min två bästa kompisar kom hem till mig på jullovet, ingen sa något om klänningen. Mor sydde om klänningen till min 5 år yngre syster, inget fick förfaras.
När skolan började var allt som vanligt. Men händelsen hade påverkat mig. När jag skulle ta ut vem som skulle vara med i mitt brännbollslag, tog jag med Elin , som den här gången slapp att bli den som blev över. Elin var bra i gymnastiken, men det var ingen som såg det och hennes gymnastikdräkt var alldeles för stor. Fröken sa till henne att hon måste ha en bättre dräkt, annars fick hon inte vara med. Där fanns ingen förståelse. Nästa termin var inte Elin i skolan. Jag har tänkt på henne ibland - hur gick det sen??

Det kändes hemskt att stå utanför, om än det varade bara en dag.
Jag ryser när jag hör och läser om mobbing i skolorna. Det är vi vuxna som måste prata med barn och barnbarn om allas lika värde och i dagens läge - det är ingen skam att ha lite pengar. Och jeansen och mobilen måste inte vara senaste modellen.

onsdag 3 februari 2010

Jämlikhet???

Det har snöat hela dagen. Jag var tvungen att uträtta ett
ärende på stan och det var jobbigt att gå i all snön.
Det var de som hade det värre. Jag passerade ett daghem
och ut kom mammor pulsande i snön med cyklar,barnvagnar,
pulkor och motsträviga barn. Det var tungt för dem att
ta sig fram- verkligen jobbigt.
Någon plogbil har inte varit på besök idag.
Bilden är från en annan dag.
En fundering - hämtar inte pappor sina barn?
HUR ÄR DET MED JÄMLIKHETEN?
Men vad dum jag är - papporna är förstås hemma
och lagar middagen. Vad skönt för mammorna -
Det är jobbigt med all snön - särskilt att dra barnvagnen
och stora syster som vill åka med.

måndag 1 februari 2010

Tankar vid strykbrädan.

Jag är ingen vän av strykning,
men blusar och skjortor ser trevligare ut när de är släta.
Så det är bara att sätta igång.

Jag har fin utsikt när jag stryker.
Drömbilden så klart.







För en vecka sedan såg det ut så här.
Och nu - inget roligt att titta på.
Tankarna flyger hit och dit.
Jag minns en särskild strykning.
Året var 1951.
Då såg järnet ut så här











Eller vad det så här?



Här kommer historien om strykningen där järnet värmdes på spisen. Jag och min fästman skulle tillbringa 2 veckor hos hans mamma, som bodde i en släktgård från 1700-talet.
Gården var omodern men el och vatten var indraget.
Min blivande svärmor var inget för nymodigheter.
Hon lade en strykfilt på ett fällbord, räckte mig en vit skjorta,
pekade på ett järn som stod på vedspisen och sade;
"För se om du är en riktig husmor, stryk skjortan."
Fästmannen hörde vad mamman sade och påpekade att det fanns el i huset
och även ett el-strykjärn . Systern med familj bodde också i huset.


Så här såg ett modernt el-strykjärn ut på den tiden.

Jag strök skjortan och det var inte lätt utan strykbräda.
Det var som ett examensprov - skulle jag bli godkänd av min
blivande svärmor. Hon var riktigt skeptisk till att hennes älskade son skulle
gifta sig med en storstadstös och tillika från Skåne som pratade så det
"rakt int gett förstå".
Jämtlandsmål s.k. jamska var inte så lätt för mig att förstå.
I alla fall respekterade vi varandra under de 26 år jag var gift med hennes son,
men det var nog inte mer heller.

Svärmorsproblem går väl an, när man bor 50 mil ifrån varandra.


Det här var lite tankar vid stykbrädan en måndagseftermiddag.
Idag blev det ingen bridge, herrn skulle till läkare.
Lite nervös är jag, hoppas att det blir ett bra besked.